Hoppa till innehållet

Borås stad

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Borås stad. För orten se Borås, för dagens kommun, som även den ibland omnämns Borås stad, se Borås kommun
Borås stad
Före detta kommun
Borås rådhus
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästergötland
LänÄlvsborgs län
Kommun, nuBorås kommun
CentralortBorås
Inrättad25 maj 1622
Upphörd31 december 1970
Uppgått iBorås kommun
Befolkning, areal
Areal103 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°43′02″N 12°56′45″Ö / 57.717103888889°N 12.945726111111°Ö / 57.717103888889; 12.945726111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsBorås rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod1583
Redigera Wikidata

Borås stad var en stad och kommun i Älvsborgs län.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Den 29 juni 1621 fick boråsarna genom provisoriska privilegier rätt att driva handel. De fullständiga privilegierna utfärdades 25 maj 1622.

Den inrättades som kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1920 inkorporerades Torpa landskommun varur staden ursprungligen utbrutits. 1971 uppgick staden till Borås kommun.[1]

Staden hade en egen jurisdiktion (rådhusrätt till 1965) till 1971 då den vid tingsrättsreformen uppgick i Borås domsaga. [2]

Stadsförsamling var Borås församling som 1939 delades i Borås Caroli församling och Borås Gustav Adolfs församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Borås Caroli och Borås Gustav Adolf, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000, och vari detta område ingår.

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1636[4] som motsvarar den omfattning staden med dess landskommun hade kring 1950, vilket innebär att sockenkoden också används för Torpa socken som annars även har en egen sockenkod.

Blasonering: I rött fält två ullsaxar av silver, den högra störtad.

Vapnet innehåller Ullsaxar som härstammar från bestämmelser i privilegiebrev från 1622. Det fastställdes som stadsvapen av Kungl Maj:t 1939. Vapnet registrerades för kommunen i PRV 1974.

Det tidigare stadsvapnet var två ullsaxar påminnande om stadens industri med rött fält omgiven av en lagerbladskrans sammanbunden på fyra ställen. Det senare var en påminnelse om stadens fyra stadsbränder (mellan 12 och 13 december 1681, 14 juli 1727, natten 20 december 1822 och 14 juli 1827) men att staden varje gång åter rest sig och grönskat i sin utveckling.[5]

Borås stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 103,44 km², varav 96,37 km² land.[6]

Tätorter i staden 1960

[redigera | redigera wikitext]
Tätort Folkmängd
Borås &&&&&&&&&&064334.&&&&&064 334
Lundaskog &&&&&&&&&&&&0282.&&&&&0282
Ryda &&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212
Sjömarken, del ava &&&&&&&&&&&&&069.&&&&&069
Gånghester, del avb &&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09

Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 96,5 procent.[7] Borås var 1960 Sveriges tionde största tätort, efter Jönköping och före Linköping. Detta kan jämföras tätortsavgränsningen den 31 december 2010 då Borås var Sveriges fjortonde största tätort.[8]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Borås stad 1805–1970[9][10][11]
ÅrFolkmängd
1805
  
1 792
1810
  
1 750
1820
  
2 053
1830
  
2 194
1840
  
2 378
1850
  
2 733
1860
  
2 988
1870
  
3 251
1880
  
4 723
1890
  
8 106
1900
  
15 837
1910
  
21 541
1920
  
28 226
1930
  
38 235
1935
  
43 365
1940
  
48 324
1945
  
51 651
1950
  
58 013
1955
  
62 728
1960
  
67 272
1965
  
69 763
1970
  
71 570
Anm: 1920 inkorporerades Torpa landskommun.
För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Borås stad omfattade när den ombildades till Borås kommun 1 januari 1971.

Mandatfördelning i Borås stad, valen 1919–1966

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSSPCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
191920616
20616
4265,4
37
192021619
21619
4635,5
41
192220521
20521
4639,5
41
192621520
21520
4645,9
42
1930212419
212419
4655,0
42
1934232417
232417
4659,6
40
1938127513
27513
4663,8
40
1942324415
324415
4665,1
40
1946825615
825615
5474,8
4410
19501311012
311012
5482,2
4212
19544261014
4261014
5481,2
4311
1958128817
28817
5481,2
4212
19623111012
311012
5483,2
4311
196632251014
32251014
5484,7
4113
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

^a Tätorten Sjömarken låg i både Borås stad (69 inv.) och Sandhults landskommun (1 144 inv.)
^b Tätorten Gånghester låg i både Borås stad (9 inv.) och Toarps landskommun (863 inv.)

  1. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Borås stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  5. ^ ”En blick genom länet 3. Wedens härad. Som Borås stad ligger inom Wedens härad woro här måhända platsen att lemna en fullständig beskrifning.”. Ulricehamns Tidning, del av artikel 4:e kolumn. 6 februari 1874. https://tidningar.kb.se/4112795/1874-02-06/edition/162511/part/1/page/4/?newspaper=ULRICEHAMNS%20TIDNING&from=1874-02-06&to=1874-02-06. Läst 14 december 2022. 
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 75. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 32 i pdf:en
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  9. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 17 juni 2019. 
  10. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 17 juni 2019. 
  11. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 17 juni 2019.